Stockholm - vilken dag!

Det hela började med att vi klev upp ur sängen 04.30, knappt någon sömn hade vi fått. Trots att vi klev upp så tidigt blev det stressigt som fan till bussen och vi fick verkligen trampa plattan i mattan, som vanligt. Väl framme i Linköping hade vi inte tillräckligt med växel till parkeringsautomaten, och bussen skulle gå om typ 3 minuter. Panik!! Vi hittade två på bussen som var villiga att hjälpa oss som tur var och vi hann iväg till slut.

Framme i Stockholm var vi lite försenade med bussen, så vi hann inte med bussen ut till Ambassaden och fick ta en taxi istället, dyrt! Vid ambassaden fick vi sen ställa oss i kö utanför och det var verkligen svinkallt ute. Som tur var var det inte så lång kö, har hört om folk som har fått vänta flera i timmar. Jag tror vi väntade 10 minuter. :) Jag fick först visa mina papper för en säkerhetsvakt, och sedan fick jag gå genom en säkerhetskontroll, som på en flygplats där dom kollar väskan och allt. Fick lämna in min mobil där också.

När jag kom in i byggnaden fick jag ställa mig i kö till en lucka där det satt en skitsur tant som snäsde åt alla. Där fick jag lämna in mina papper och hon gick igenom dem. Sen fick jag sätta mig ner och vänta på att mitt namn skulle ropas upp. Då fick jag gå till en annan lucka och bli intervjuad. Själva intervjun var väl inte så farlig, han frågade bara hur många barn och hur gamla. Sedan frågade han vad jag hade gjort den gången jag var i USA för några år sedan. Det där med åldern på barnen blev han lite sur över och tjafsade lite, barnen är nämligen 12 och 14 år gamla. Han undrade varför i helvete jag skulle dit som aupair till dom. Så jag fick förklara att föräldrarna jobbade sena kvällar och att de behöver någon som kan hjälpa dem till aktiviteter, med matlagning etc. Så påstod han att jag kommer ha lättaste aupair-jobbet någonsin. Det tror jag inte, tonåringar är ändå tonåringar. Till slut blev jag ändå godkänd och det hela var över efter 1 timme.

Efteråt mötte jag upp Jennie, som fick sitta på ett café och vänta. Vi trodde inte det skulle gå så fort, så nu hade vi ungefär 7,5 timme på oss innan bussen skulle gå. Efter två timmar på stan var vi trötta och orkade inte shoppa mer. Så vi gick till bion i hopp om att det skulle finnas någon bra film, det fanns det förstås inte. Så vi fortsatte gå på stan, och vi var verkligen överallt. Lyckades bränna en del pengar kan jag ju tala om, ännu fler saker som ska få plats i resväskan. Köpte två par skor, träningsbyxor, underkläder, en kjol, hårprylar, en bok och lite till. Kommer knappt ihåg, blir som julafton! ;D

Äntligen på bussen hem sov jag hela vägen, alltså 3 timmar. Väl hemma somnade jag innan jag hann lägga mig ner ungefär.

Nu är det jobbet som gäller!

Puss på er mina vänner!!